Kommunikation och marknadsföring
Helsingfors

Under åren 2015-2016 genomförde man i Finland den geografiskt omfattande Taitavat Tenavat-undersökningen om motionsvanor bland 3-7 år gamla barn och deras föräldrar. På basis av svar från drygt tusen föräldrar uppdagades det att 80 % av familjer inte rör sig tillsammans varje dag. Vad baserar sig rekommendationen att barn under skolåldern ska röra sig 3 timmar per dag på? Att motionera har blivit allt vanligare under de senaste decennierna, även för helt små barn. En motionskultur som allt starkare baserar sig på hobbyer kan dock leda till annorlunda följder för små barn än vad man kan förvänta sig. Räcker hobbyer till som motion för barn?

 

Man lär sig tidigt att motionera som hobby

Låt vardagen aktivera barnet!

Föräldrarna upplever att gemensam motion för familjen är en bra och positiv sak: när man rör sig tillsammans samtalar och agerar man tillsammans, vilket upplevs föra familjen samman. En allmän trend i västvärlden är att familjens gemensamma göromål så småningom får ge vika för barnets egna hobbyer och fritidsverksamhet.

Majoriteten av barn under skolåldern deltar i något skede i handledda motion- och idrottshobbyer som arrangeras av småbarnspedagogiken eller arrangörer utanför familjen. Att det blivit allt mer vanligt för små barn att motionera i samband med hobbyer beror på olika samhälleliga utvecklingsriktningar, som att motionssektorn blivit mer kommersiell och därigenom har utbudet av hobbyverksamhet utökats och blivit mer mångsidigt särskilt i städer.

 

Motionshobbyer uppskattas stort

Man vet att föräldrarna uppskattar både det att barnet deltar i handledd motion, och barnets egna fria och spontana motion. Man vet också att föräldrarna har mer uppskattning för de fördelar som fås från handledd och planerad motion för barnets helhetsutveckling och hälsa än för barnets egna spontana, fria motion.

 

En kultur av att stöda sig enbart på motionshobbyer garanterar inte att barnet är fysiskt aktiv

Det som gör hobbyer för små barn problematiska är att forskningen verkar visa att de har en motsatt effekt på barnets fysiska helhetsaktivitet och på utvecklingen av fysiska basfärdigheter.

Låt oss närma oss frågan ur en större synvinkel. På ett internationellt plan vet vi att människor nuförtiden motionerar mycket mer än under tidigare decennier. Man behöver dock inte vara expert för att märka att det här inte syns som en genomsnittlig förbättring av medborgarnas fysiska kondition och hälsa. Avsaknaden av fysisk aktivitet som helhet i vardagen, samt övervikt och fetma och de hälsoproblem som hör till dem har snabbt blivit allt vanligare i alla västländer. För barnens del visar internationella jämförelser att en låg fysisk helhetsaktivitetsnivå och svaga motionsfärdigheter har att göra med en motionskultur som starkt stöder sig på hobbyverksamhet och tävlingsidrott (Laukkanen m.m. 2019).

Ett motsvarande fenomen kan skönjas i Finland: barn under skolåldern i huvudstadsregionen motionerar i genomsnitt mer än sina ålderskamrater i övriga Finland, men deras fysiska färdigheter är trots det i genomsnitt sämre än barn som bor utanför huvudstadsregionen (Niemistö m.m. 2019). Dessutom anger föräldrar i huvudstadsregionen att de tillbringar mindre tid att motionera tillsammans som familj än föräldrar i övriga Finland. Det tyder på att motionshobbyer inte garanterar en tillräcklig mängd motion eller tillräckligt mångsidig motion som utvecklar fysiska färdigheter för små barn.

En motionshobby kan alltså vara ett roligt tillägg och upplevelse för barnet, men i ljuset av modern forskning kan den inte utgöra en grund för fysisk aktivitet, som är särskilt viktigt för uppväxten och utvecklingen för barn under skolåldern. Rätten till att varje dag få leka mångsidiga fysiska lekar skapar en hälsosam grund för barnets uppväxt och utveckling.

 

Basen för barnens motion ligger i gemensam aktivitet

Att stöda barnets fysiska aktivitet med eget exempel samt genom uppmuntran och beröm är centrala sätt att stöda barnets uppväxt och utveckling. Att röra sig tillsammans är ett viktigt sätt att förmedla en modell av fysisk aktivitet och vanor åt barnet. Det viktigaste när man motionerar tillsammans är att lyssna noga på vad barnet vill och tycker, samtidigt som man minimerar begränsningar och förbud mot olika former av motion. Det är sant att barnet naturligt är fysiskt aktiv, men barnets omgivning kan dölja och i värsta fall helt kväva detta drag i barnet. Att falla, få blåmärken och skrapsår hör till saken, det är viktigt för barnet att lära sig förstå gränserna för sina egna färdigheter. Å andra sidan krävs också handledning och kontroll från föräldrarna för att öka på barnets fysiska aktivitet, då man inte kan förvänta sig att ett litet barn till exempel kan reglera sin egen skärmtid. Då är det viktigt att man erbjuder sig att tillsammans gå ut och motionera med barnet, eller veta vad barnet vill när man väljer aktiviteter, så att barnet kan hitta aspekter som är roliga och inspirerande för hen själv.

 

***

Arto Laukkanen är forskardoktor i Jyväskylä universitets gymnastik- och idrottsvetenskapliga fakultet. Han forskar särskilt i barns motionsbeteende och hur den påverkar barnets välmående och utveckling.

 

Källor:

Laukkanen A, Bardid F, Lenoir M, Lopes, V.P., Vasankari, T., Husu, P. & Sääkslahti, A. Comparison of motor competence in children aged 6‐9 years across northern, central, and southern European regions. Scand J Med Sci Sports. 2020;30:349–360.

Niemistö, D., Finni, T., Haapala, E.A., Cantell, M., Korhonen, E. & Sääkslahti, A. Environmental Correlates of Motor Competence in Children—The Skilled Kids Study. Int. J. Environ. Res. Public Health 2019, 16(11), 1989.

Senaste artiklarna