30.1.2020

80% av småbarnen rör på sig för lite

Kommunikation och marknadsföring
Helsingfors

Många av oss har en bild av små barn som är aktiva och ständigt i rörelse med en oändlig vilja att röra på sig. Men i och med noggrannare forskningsmetoder har det visat sig att denna uppfattning är felaktig. Enligt bedömningar rör sig bara 10–20 procent av barn under skolåldern tillräckligt mycket med tanke på vad som vore hälsosam för dem. Arja Sääkslahti, som är docent i fysisk fostran vid Jyväskylä universitet,  säger att dessa siffror är den bästa bedömningen man kan göra med dagens forskningsmetoder. Att öka på ledd motion från en allt tidigare ålder räcker inte enbart för att garantera mängden motion. Ett barn under skolåldern borde röra på sig minst tre timmar dagligen.

 

Man har under de senaste åren talat mycket om vuxenbefolkningens tendens att inte röra på sig, men bristen på motion och passivitet bland barn under skolåldern har inte uppmärksammats i samma grad. Delvis beror det här på våra felaktiga uppfattningar om att våra barn hela tiden skulle vara i rörelse. I enkäter svarar majoriteten av föräldrarna att de är övertygande om att deras egna barn rör på sig tillräckligt. När man undersöker saken med objektiva motionsmätare avslöjas dock den karga sanningen. Ungefär 80 procent av barn under skolåldern rör på sig för lite. Det här betyder att det i Helsingfors finns minst 36 000 barn som rör sig för lite med tanke på vad som vore hälsosamt för dem.

”När vuxna ser på lekande barn märker man nästan alltid de som rör på sig, snarare än de som är stilla. Man får lätt en felaktig uppfattning av att barnen hela tiden rör på sig. Även om det inte är problemfritt att studera hur små barn rör på sig och det krävs mer forskningsmaterial, kan vi med säkerhet säga att största delen av barnen rör på sig för lite. Det finns naturligtvis också stora individuella skillnader mellan barn, men att vara aktiv är ett typiskt sätt för barn att bara vara eller att leka och lära sig. I och med att mängden aktivitet minskar har också den kognitiva funktionsförmågan, räknings- och läsförmågan samt motoriska färdigheter som påverkar skolframgången försämrats under de senaste 20–30 åren. Dessutom ökar skillnaderna mellan barn som rör sig mycket och lite.” berättar Sääkslahti.

 

Motionsvanor etableras redan i treårsåldern

Låt vardagen aktivera barnet!

Barnens motionsvanor beror ofta på de vuxna. Brådska, överdriven fokus på barnens trygghet och ersättandet av lekar på gården med skärmtid har minskat på den naturliga mängden motion. Belastande arbetsliv och vardagsbrådska leder ofta till att man inte har tid att vara barnets lekkamrat. Ofta är det lättaste sättet att få barnet att trivas och vänta i lugn och ro att ge hen en smartenhet. Det är viktigt att man ingriper i avsaknaden av motion redan under den tidiga barndomen, eftersom motionsvanor blir etablerade redan i treårsåldern. Genom att motionera och röra sig tillsammans ger föräldrarna ett eget gott exempel och värderar dessutom gemensam aktiv tid. Vanor man lärt sig i barndomen följer högst sannolikt med livet ut.

”Man bör ta barnens tendens att inte röra på sig på allvar. Ifall barn inte får vara barn och röra på sig på sätt som är typiska för dem, leder det till försämrad livskvalitet senare. Problemet är att få av oss vuxna har viljan eller tiden att tänka på resultaten av våra val på lång sikt. Följderna av för lite motion syns först efter 5–10 år. Ofta när vi har bråttom rusar vi bara framåt och koncentrerar oss på saker vars resultat vi kan se snabbt. Man tänker sällan på att små vardagliga val som begränsar motion inte är de bästa för barnet i det långa loppet”, poängterar Sääkslahti.

Utöver vardagsval påverkar även den fysiska miljön hur barnet rör sig. I områden där barn tillbringar tiden med lekar utomhus i en mångsidig miljö har barnen bättre motoriska färdigheter. Särskilt i städer behövs det en trygg plats för utomhuslekar i närheten av hemmet. Ifall man tvingas gå långa vägar för att komma till lekplatser eller fritidsintressen, innebär det att man sitter stilla i barnvagn eller bil. Det här tar bort tid från barnets naturliga motion och stojande. Motion borde beaktas allt bättre när man bygger städer, så att det är möjligt för alla att röra på sig. Det är väsentligt att fråga sig om människorna och miljön runt barnet gör det möjligt för barnet att röra sig så som hen vill.

Ansvaret för småbarns motion är gemensam för oss alla – ingen kan ensam lösa problemet. Istället för att koncentrera sig för mycket på vems fel det är att barnet inte rör på sig tillräckligt, bör man tänka på vilken roll man själv kan spela i att barnets motionerar och rör på sig. Vi behövs allihopa för att lösa problemet.

 

Hur vet man att ens barn rör på sig tillräckligt?

”Barnet har fått röra på sig tillräckligt när hen har energi att göra saker, äter bra under måltider och somnar lugnt in på kvällen efter en stojfylld dag. Tillräcklig daglig motion garanterar en balans där hälsobefrämjande saker stöder varandra. Motion ökar på hungerkänslan, vilket gör att maten smakar. Mat ger energi, och barnet orkar vara aktivt. Att stoja och leka i sin tur förbrukar energi, vilket gör det lättare att somna in vid läggdags. Tillräcklig motion för barnet samlas in i små stunder under dagens lopp, inte som enskilda prestationer. Ett barn som rör sig är ett lyckligt barn”, tillägger Sääkslahti.

 

Mer information och möjligheter till motion:

Verksamhet för barnfamiljer
Helsingfors rörlighetsprogram

Senaste artiklarna