Rörlighetsprogrammet

Otillräcklig fysisk aktivitet och mycket stillasittande försvagar människans livsfunktioner och funktionsförmågan. Helsingfors stads strategi lyfter fram främjandet av fysisk aktivitet som ett spetsprojekt, vars mål är att öka andelen aktivitet och i motsvarande mån minska mängden stillasittande varaktig i Helsingforsbornas liv under hela levnadsloppet. Rörlighetsprogrammet handlar om övergripande förståelse, främjande och koordination av en fysiskt aktiv livsstil.

 

Stillasittandet har lyfts fram samtidigt som så många som 80–90 procent av barn och ungdomar svarar att de utövar åtminstone någon slags motion. För vuxnas del har andelen av dem som inte alls motionerar under fritiden jämnt minskat till cirka en femtedel av befolkningen. Finländarna rör sig aktivt även utomhus, i genomsnitt 2–3 gånger i veckan. Fler motionsgrenar, -sätt och -former, liksom tjänster och förutsättningar skapas hela tiden på initiativ av såväl den offentliga som den privata och tredje sektorn.

Samtidigt har också människornas vardagsliv förändrats i en riktning där fysisk aktivitet inte längre är en del av det dagliga livet, såsom den har varit tidigare – delvis av oundvikliga skäl. I och med urbaniseringen samt den tekniska och digitala utvecklingen förlöper vardagsrutiner nuförtiden enkelt utan att man behöver röra på sig, bli andfådd eller svettas. Man har till stor del övergått från fysiskt belastande arbete till informationsarbete framför bildskärmar. Hissar och rulltrappor har ersatt användningen av trappor. Resor till skolan, arbetet och fritidsaktiviteter kan företas med bil. Hemma har man olika slags hushållsmaskiner till sin hjälp. Smartapparater har möjliggjort att kan man träffa vänner, syssla med sin hobby och även handla utan att behöva lämna skärmen.

 

 

Otillräcklig fysisk aktivitet och mycket stillasittande försvagar människans livsfunktioner och har redan i dag lett till otaliga skador på mänsklig och samhällelig nivå. Livsstilssjukdomar blir allt vanligare och förklarar för närvarande redan över 70 procent av dödsfallen globalt. Brist på fysisk aktivitet identifieras av WHO som den fjärde mest betydande riskfaktorn för förtida dödlighet globalt.

Regelbunden motion och fysisk aktivitet har konstaterats förebygga, behandla och rehabilitera otaliga långvariga sjukdomar, såsom artärsjukdomar, fetma, diabetes, nedbrytandesjukdomar i muskuloskeletala systemet, kroniskt obstruktiva lungsjukdomar, minnessjukdomar och flera cancersjukdomar. På motsvarande sätt förverkligas de negativa effekterna av för lite motion och rörelse och för mycket sittande som samhällsekonomiska kostnader särskilt när det gäller sjukvårdsutgifter, arbetsoförmåga, sjukfrånvaro och förtida dödsfall. I Finland har kostnaderna beräknats uppgå till minst 3 miljarder euro per år. Hälsovårdens direkta kostnader uppskattas öka med 29 procent fram till år 2030 och med 58 procent fram till år 2040 jämfört med kostnaderna år 2014.

Helsingfors stad lyfter fram främjandet av fysisk aktivitet som ett strategiskt spetsprojekt. Att gynna rörligheten är hela stadskoncernens gemensamma mål. Det konkreta målet är att öka andelen aktivitet och i motsvarande mån minska mängden sittande permanent i Helsingforsbornas liv under deras hela levnadslopp.

Under de kommande tre åren uppmärksammas fysisk aktivitet som en synlig del av stadsbornas vardagsliv med cirka 60 åtgärder. Verksamhetskulturen på arbetsplatser, skolor och läroanstalter samt inom småbarnspedagogik förändras och utmanas. Stadsmiljön, infrastrukturer och tjänster utvecklas för att gynna välbefinnande och rörelse på många olika sätt. Olika orsaker att komma igång med att motionera identifieras mer vidsynt än i dagsläget. Stadens personal utbildas och motiveras att röra på sig. Motionsutbudet och -förutsättningarna utvecklas till att bättre än i dagsläget uppfylla behoven hos personer som lider av någon sjukdom, har en skada eller funktionella begränsningar. Seniorer lockas såväl till fysiska- som till kulturella aktiviteter.

 

Vi har alla rörelseförmåga!